Siffran kommer från en ny metaanalys av 20 studier. Och när man väl vet det går det inte att sluta se: vinglaset som står i bakgrunden i scener du redan sett hundra gånger.

Vad de gjorde

Forskarna letade i MEDLINE, PsycInfo och Web of Science efter studier som mätt hur mycket alkohol som syns i spelfilm. Tjugo stycken uppfyllde kriterierna. Varje studie hade kodat filminnehållet: förekom alkohol alls, i hur många scener, hur länge syntes det. Sedan vägde de samman resultaten i en random-effects-modell och räknade fram skattningar med 95 % konfidensintervall (KI).

Vad de fann

Siffrorna:

  • 84 % av filmerna skildrade alkohol minst en gång (95 % KI: 78-89 %)
  • I ett slumpmässigt valt femminuterssegment var chansen 24 % att alkohol syntes i bild
  • Genomsnittsfilmen hade 21,3 alkoholrelaterade scener (95 % KI: 3,7-46,4). Spridningen är alltså enorm.
  • Alkohol tog upp 263 sekunder per film i snitt. Drygt fyra minuter.

Vad det betyder

Mekanismen forskarna pekar på heter social modellering. Du ser karaktärer dricka avslappnat, utan synbara konsekvenser, och drickandet börjar kännas som det självklara. Ingen reklamfilm som pushar ett märke. Bara en drink på bordet under det svåra samtalet, i handen på karaktären du faktiskt gillar.

Håller du koll på ditt eget drickande är det här värt att ha med sig. Måttstocken du kalibrerar mot är en kultur där alkohol nästan alltid finns i bild. Det gör förstås inte varje klunk till en medieeffekt. Men det är värt att veta var din känsla för ”normalt” kommer ifrån.

Förbehåll

Nästan alla studier kom från USA, så hur väl det här går att översätta till andra filmindustrier är öppet. Definitionen av ”alkoholskildring” varierade mellan studierna, vilket ger ordentlig spridning i de sammanvägda siffrorna. Konfidensintervallet för scener per film, 3,7 till 46,4, är brett nog att man bör ta just den siffran med en nypa salt. Publikationsbias testades aldrig formellt. Och alla ingående studier var retrospektiva innehållsanalyser: de beskriver vad som syns på skärmen, inte vad det gör med den som tittar. Sambandet mellan exponering och eget drickande kommer från annan forskning.

Källa: International Journal on Drug Policy, 10.1016/j.drugpo.2026.105246